Hand som genomgår kompressionsbehandling för lymfödem
Diagnos- och remitteringskarta

Diagnos av ödem

  • Som allmänläkare är den kontinuerliga vården av distriktets patienter mycket viktig. Allmänläkaren är vanligtvis en patients första kontaktpunkt, antingen på vårdcentralen eller i hans/hennes hem eller till och med på ett vårdhem. Vid diagnos och rekommendation av den nödvändiga behandlingen ska ett holistiskt tänkande användas. Dessa innefattar patientens medicinska historik och en grundlig undersökning av ödemet och huden. En del av diagnosen kan vara att remittera patienten till specialister eller till sjukhuset för ytterligare undersökning eller behandling.

    Allmänläkaren deltar i ett vårdteam bestående t.ex. av sårsjuksköterska, lymfterapeut eller en fotvårdsspecialist, som bör diskutera vårdalternativ med patienten med ödem och med deras familjer eller vårdare. Att involvera patienten och hjälpa honom/henne att ta ansvar för sin egen hälsa ökar sannolikheten för framgång och följsamhet med behandlingsplanen.


En holistisk utvärdering av den nedre extremiteten innefattar

  • (timmar, dagar, månader)
    • Ensidigt benödem beror vanligtvis på en lokal orsak som t.ex. djup ventrombos, venös insufficiens eller lymfödem.
    • Bilateralt ödem kan bero på en lokal orsak eller systemisk sjukdom som t.ex. hjärtsvikt eller njursjukdom.
    • Allmänt ödem beror på en systemisk sjukdom (eller problem med diet).
  • På en frisk person kan huden vid den andra tåns bas nypas ihop till ett hudveck och lyftas. Stemmertecknet föreligger och indikerar lymfödem när huden inte kan nypas ihop till ett hudveck och lyftas.
    • Vad har benet, foten och tårna för färg?
    • Känns huden varm eller kall vid beröring?
    • Är huden mycket känslig för beröring?
    • Uppstår det lätt blåmärken eller bristningar i huden?
    • Är åderbråck synligt?
    • Saknas det hår på benet/benen?
    • Hur ser tånaglarna ut?
    • Är fotledens rörlighet god eller begränsad?
    • Vad har extremiteten för form?
    • Föreligger rodnad kring fotleden?
  • Det finns olika metoder för att mäta volym på och volymförändring av extremiteter, som t.ex. vattenundanträngningsmetoden, perometer och med ett måttband. Om man använder ett måttband är det viktigt att vara konsekvent med hur mätningarna görs varje gång och ta hänsyn till positionen på patientens extremitet och antalet mätningar och positionen för dem.
  • Mätningar av ankel-armindex (ABPI) i båda benen vid det initiala besöket. Detta är förhållandet mellan det systoliska trycket i fotleden och armen, och kan mätas med en blodtrycksmanschett och en handhållen dopplerenhet
  • Fråga patienten om typen av smärta som de upplever, såsom:

    • Benvärk och smärta
    • Spänning
    • Hudirritation
    • Tyngdkänsla
    • Muskelkramper
    • Trötthet i benen
  • Använd TIMES för att bedöma såret: Typ av vävnad

    • Infektion
    • Fukt/exsudat (Moisture/Exudate)
    • Sårkanter (Edges of ulcer)
    • Omgivande hud (Surrounding skin)


    Ta reda på mer om TIME-konceptet på European Wound Management Associations webbplats genom att ladda ner deras positionsdokument om Förberedelse av sårbädd i praktiken.
  • Bedöm patientens (och familjens) tidigare medicinska historik. Inkludera:

    • Har patienten haft en skada eller en operation?
    • Har patienten haft cancer och hur behandlades den?
    • Har patienten åderbråck?
    • Om patienten har haft många infektioner, vad var återfallsfrekvensen och typen (cellulit, follikulit eller flebit)?
    • Tidigare sår på benen eller fötterna?
    • Har patienten diabetes?
    • Har patienten en hjärt-, inflammations- eller njursjukdom?
    • Lider patienten av allergier?
    • Lider patienten av hyper-/hypotoni?
    • Vad är patientens BMI?
    • Vad är patientens diet och vanor, inklusive hydrering, alkoholkonsumtion och rökning?
    • Yrke
    • Stress
    • Sömnmönster
    • Rörlighet/orörlighet

Referenser

Franks, P., Barker, J., Collier, M. et al. Management of patients with venous leg ulcer: challenges and current best practice, J Wound Care, 25; 6, Suppl, 1–67


  • Gaynor

    Gaynors berättelse

    Jag heter Gaynor och jag har sekundärt lymfödem från behandling relaterad till bröstcancer. Jag var vettskrämd och arg att man inte informerat mig om denna risk, hade aldrig hört talas om sjukdomen och insåg inte vilka livsstilsförändringar som jag skulle bli tvungen att göra och att det fanns så lite information tillgänglig. Ilskan har blivit en passion att sprida kunskap om lymfödem och stötta andra som lever med denna sjukdom via sociala medier, på Facebook, Twitter och LinkedIn, och även på en webbsida.


Remitteringskarta

Nedanstående remitteringskartor visar möjliga vägar för olika typer av ödem. Startpunkten är oförklarat ödem och kartan föreslår möjliga lösningar. Därefter kan en remittering till en specialist göras.

Remitteringskarta1
Remitteringskarta2