webLoaded = "false"

Vanliga frågor om konstruktionslim

  • Varje situation är unik, men våra teknikexperter får ofta samma typ av frågor. Här är några av de vanligaste kundfrågorna som de får. Svaren kanske inte stämmer exakt överens med ditt användningsområde. Men de kan ändå ge dig en bild av vilka faktorer du behöver ta hänsyn till när du utvärderar olika slags designer, processer och sammanfogningar för att se hur 3M Konstruktionslim kan bidra till en bättre lösning.

webLoaded = "false" Loadclientside=No
webLoaded = "false"

  • Vanliga frågor 1: Hur påverkar temperaturen limmets härdning?

    Detta är en vanlig fråga och dessutom mycket viktig – en fabrik belägen utomhus i Georgien kan till exempel utsättas för årstidsväxlingar från +4 °C till +40 °C. Konstruktionslim bygger på kemiska reaktioner som är temperaturberoende. Den viktigaste påverkansfaktorn är att lägre temperaturer saktar ner reaktionen och högre temperaturer snabbar på den.

    Arrhenius-ekvationen är en formel...

  • Videoklipp där en tekniker förklarar hur temperaturen påverkar limmets härdningsprofil
webLoaded = "false"

Arrhenius-ekvationen är en formel för hur temperaturberoende en reaktion är Som en allmän riktlinje dubbleras eller halveras reaktionshastigheten för varje avvikelse på 10 grader Celsius. Ta till exempel ett lim som har med en öppentid på 20 minuter vid 25 °C, eller rumstemperatur. Om du ändrar temperaturen till 35 °C kan du halvera öppentiden till cirka 10 minuter. Och motsatt om du ändrar temperaturen till 15 °C närmar sig den totala öppentiden 40 minuter.

Det är inte bara öppentiden – den totala reaktionen ändrar sig på samma sätt. Om det tar två timmar i rumstemperatur för att nå hanteringsstyrka tar det fyra timmar om det är 10 °C kallare. Det här är inte bara viktigt vid utomhusarbeten och årstidsväxlingar: det kan också påverka produktionshastigheten. Om du vill öka genomströmningen utan att minska öppentiden kan du sätta ihop delarna i rumstemperatur och sedan flytta dem någonstans där det är 10 eller 20 grader varmare för att förkorta härdningstiden. Det är faktiskt så att vid över cirka 50 °C sker reaktionerna ännu snabbare. Läser du en teknisk rapport över hur reaktionstiden ökas för ett värmehärdande lim – så snart du kommer över 50 °C, ser du hur limmet härdar fullt ut på några timmar istället för dagar i rumstemperatur.

webLoaded = "false"
  • Videoklipp där tekniker förklarar temperaturbeständigheten hos limmet på en sammanfogad del
  • Vanlig fråga 2: Hur ska jag tänka när det gäller temperaturbeständigheten hos en sammanfogad del?

    Det här är en vanlig fråga från kunder och som det är svårt att ge ett rakt svar på eftersom svaren varierar. Vi kan inte ge en precis siffra eftersom det finns olika saker att tänka på när det gäller temperaturexponering.

    Om limmet har...

webLoaded = "false"

Hur långt har limmet kommit i härdningen?
Om limmet nyss har nått hanteringsstyrka eller fortfarande är något flytande påverkas det av temperatur på ett annat sätt än om det är fullt uthärdat tre veckor eller sex månader efter att du har sammanfogat det.

Vilken är den absoluta temperaturmagnituden som kommer förekomma i användningsområdet?
Hur mycket är hög och hur lite är låg? Detta är till hjälp för att förstå om temperaturen kommer att orsaka problem när limmet når dessa extremvärden.

Hur länge utsätts konstruktionen för extrema temperaturer och alla värden däremellan?
Om delarna utsätts för en absolut högsta temperatur på 150 °C, är det skillnad om det gäller fem minuter eller fem veckor, så du måste ta hänsyn till total temperaturexponering och därifrån bedöma eventuella försämringar. Frekvens är också viktigt: hur ofta utsätts delen för extrem temperatur? Om ett föremål används i öknen med temperaturer från 4 °C på natten och 46 °C på dagen skiljer det sig mycket från en situation med samma temperaturintervall men som istället pågår i flera månader under året.

Vad är den faktiska belastningen som limmet utsätts för när det exponeras för temperaturen?
Den sista frågan kan vara den viktigaste. Även om limmet inte försämras termiskt är det ändå en polymer och kommer därför att förändras fysiskt. Speciellt om temperaturen ökar och passerar en viss punkt (glasövergångstemperaturen), kommer limfogen att ändras från en styv glasliknande konsistens till en mjukare gummiaktig konsistens. Limmets fysiska egenskaper ändras när det värms upp och kyls ner under övergångsfasen, även när det gäller styvhet, termisk expansionskoefficient och värmekapacitet. Det kan komma att påverka limmets lastbärande förmåga.

webLoaded = "false"
  • Vanliga frågor 3: Hur skulle du förbereda substrat X?

    Det finns inget rakt svar på hur du kan förbereda ett substrat för limning utan kompletterande information. Substrat och lim är troligen den mest komplicerade frågan eftersom de påverkas dramatiskt av andra faktorer: krav på limmets prestanda baserat på temperatur, miljöförhållanden, allmän styrka och processförhållanden som t ex hur snabbt det behöver härdas. Om och hur ett substrat behöver förberedas beror mycket på vilken typ av lim du väljer och det skiljer sig även inom samma substrattyp: all ABS är t.ex. inte ABS, därför går det inte att göra ett generellt uttalande om hur du förbereder det materialet.

    Det finns fyra huvudkategorier av substrat...

  • Videoklipp där tekniker förklarar hur ett substrat ska förberedas.
webLoaded = "false"

Det finns fyra huvudkategorier av substrat, och även inom varje kategori finns det olika lim med olika typer av kemi som fäster mot olika ämnen.

Metaller har mycket hög ytenergi så om ytan är ren och torr är sannolikheten stor att limmet väter ytan helt och hållet. Men alla metaller inte likadana. Jämför aluminium med koppar. Aluminium är en passiv (inaktiv) metall medan koppar är en aktiv metall som fortsätter att korrodera, så även med aktiv ytförberedelse måste du ta hänsyn till om metallen över tid kommer att brytas ner av korrosion.

Traditionella material är sådana som glas, trä, läder och betong. De har medelhöga ytenergier men vart och ett har en viss unik faktor som måste tas hänsyn till. Ytstruktur är ett exempel. Något annat gäller äkta skinn med olja från infärgningsprocessen – efter hand kan den läcka in i limmet, plasticera det och försämra vidhäftningen. Hydrolys av glas innebär att fuktpenetrering är känsligt när du sammanfogar glas för att säkerställa att det inte ska försämras.

Konstruktionsplaster är plaster med hög ytenergi som t ex akryl, polykarbonat, ABS och epoxibaserade kompositer. De här materialen är unika eftersom sammanfogning inte uteslutande handlar om ytenergi – limmet kan väta hela ytan men limmets förmågan fästa kommer också att påverkas av plastens kristallinitet och polaritet. Ett material som nylon har ganska hög ytenergi men är mycket kristallint och inte särskilt polärt. När du tittar på vissa vidhäftningsmekanismer kanske flera av limmen fäster initialt men släpper på längre sikt om du inte är tillräckligt noga med ytförberedelserna.

Plaster med låg ytenergi (LSE-plaster) är plaster som t ex polypropen och polyeten men det finns även föremål med mycket låg ytenergi som fluorerade plaster och silikoner. Polyolefiner och LSE-plaster tillhör en egen kategori eftersom du måste använda primer eller någon typ av koronabehandling. Alternativt kan du använda ett speciallim som är anpassat för att tränga in i plasten och skapa en bindning med polymeren i själva substratet.

Alla dessa variabler visar varför det inte finns något enkelt svar. Du måste vanligtvis testa och göra prototyper för att vara säker på att limmet kommer att fungera i din process. Ett bra första ställe att söka efter substratinformationen på sidorna Sammanfogning och montering på 3M.com, där det finns djupare och mera omfattande information inom området.

Ett annat förslag är att läsa våra tekniska datablad över limmen du är intresserad av. Där finns information om hur väl limmet fäster mot många olika typer av substrat. Databladen visar i huvudsak två saker: En siffra som visar styrka under belastning i antingen psi eller megapascal (för överlappande skjuvning) eller pounds per inch (för fläkning) och även information om när fogen släpper. Kohesion beskriver limmets eller häftämnets inre styrka. När du får ett kohesivt brott betyder det ett brott i själva fogen och att vidhäftningen mot de sammanfogade substraten är intakt även efter att fogen fått ett brott: Det var snarare limmet än fogen som gav upp. Adhesion beskriver kraften mellan olika material. Ett adhesionsbrott innebär att limmet släppt från ett av substraten. Det kan ge en uppskattning om vilket lim som skulle kunna vara lämpligt för det tänkta användningsområdet och vara värt att titta närmare på.

Det tredje alternativet, om du t ex funderar på att använda en viss typ av substrat eller undrar över om en tillsats kan migrera in i limmet, är att kontakta 3M. Våra ingenjörer kan studera vad som skulle kunna hända och utföra tester för att hjälpa dig att förstå vilka lim som är bäst lämpade för ditt användningsområde.

webLoaded = "false"

Vilka typer av belastningar är vanligast hos konstruktionslim?

  • Drag

    Drag

    Dragkrafter verkar vinkelrätt mot planet och bort från limfogen. Belastningen fördelas jämnt över hela limfogen. Hela häftämnet bidrar till fogstyrkan. (Kompression sker i motsatt riktning, där substraten trycks ihop vinkelrätt mot fästytan)
  • Skjuv

    Skjuv

    Vid skjuvbelastning riktas belastningen tvärs över fogen och kräver därmed optimal styrka. Här ligger kraften i samma plan som fogen och fördelas tvärs över hela fogytan.
  • Klyv

    Klyv

    Klyvbelastning innebär att belastningen är koncentrerad till ena sidan av fogen. Den andra änden av fogen utsätts för minimal påkänning. Medan den ena delen av limfogen utsätts för koncentrerad belastning belastas den andra kanten teoretiskt sett inte alls. Klyvning uppstår mellan två styva substrat.
  • Fläk (peel)

    Fläk (peel)

    Fläkning koncentreras också till en smal linje vid fogens kant. Minst ett av substraten är flexibelt, vilket leder till att det blir ännu mer koncentration i framkanten än vid klyvbelastning så att den delen av fogen tar upp hela belastningen.

webLoaded = "false"

Kemin hos konstruktionslim

  • Akryllim

    Tvåkomponentslim som ger hög styrka och stor designflexibilitet.

  • Epoxilim

    Mycket tåliga lim som klarar extrema miljöförhållanden.

    Enkomponents Epoxi

    Tvåkomponents Epoxi

  • Fukthärdande Polyuretanlim

    De här enkomponentslimmen kombinerar smältlimmens snabbhet med konstruktionslimmens styrka som uppnås genom den fukthärdande kemiska sammansättningen.

  • Polyuretanlim

    Sammansättningar som är perfekta för att skapa en stark, flexibel fog mellan olika material som limmas mot varandra.

  • Anaeroba lim

    Lim som ger en tät förslutning vid gänglåsning, gängtätning och vid många liknande användningsområden.

  • Cyanoakrylat

    Produkter som når hanteringsstyrka inom 5–10 sekunder och som har extremt hög draghållfasthet.


Kontakta oss
Vi hjälper dig.

Behöver du hjälp att hitta rätt produkt till ditt projekt? Kontakta oss om du behöver produkt- eller applikationssupport eller vill komma i kontakt med en teknisk specialist. Du kan även nå oss på 08-92 21 00.

Behöver du hjälp att hitta rätt produkt till ditt projekt? Kontakta oss om du behöver produkt- eller applikationssupport eller vill komma i kontakt med en teknisk specialist. Du kan även nå oss på 08-92 21 00.

Andra 3M-webbplatser
bCom
Följ oss
Ändra ort
Sverige - svenska