Vanliga frågor om konstruktionslim

Det finns fyra huvudkategorier av substrat, och även inom varje kategori finns det olika lim med olika typer av kemi som fäster mot olika ämnen.

Metaller har mycket hög ytenergi så om ytan är ren och torr är sannolikheten stor att limmet väter ytan helt och hållet. Men alla metaller inte likadana. Jämför aluminium med koppar. Aluminium är en passiv (inaktiv) metall medan koppar är en aktiv metall som fortsätter att korrodera, så även med aktiv ytförberedelse måste du ta hänsyn till om metallen över tid kommer att brytas ner av korrosion.

Traditionella material är sådana som glas, trä, läder och betong. De har medelhöga ytenergier men vart och ett har en viss unik faktor som måste tas hänsyn till. Ytstruktur är ett exempel. Något annat gäller äkta skinn med olja från infärgningsprocessen – efter hand kan den läcka in i limmet, plasticera det och försämra vidhäftningen. Hydrolys av glas innebär att fuktpenetrering är känsligt när du sammanfogar glas för att säkerställa att det inte ska försämras.

Konstruktionsplaster är plaster med hög ytenergi som t ex akryl, polykarbonat, ABS och epoxibaserade kompositer. De här materialen är unika eftersom sammanfogning inte uteslutande handlar om ytenergi – limmet kan väta hela ytan men limmets förmågan fästa kommer också att påverkas av plastens kristallinitet och polaritet. Ett material som nylon har ganska hög ytenergi men är mycket kristallint och inte särskilt polärt. När du tittar på vissa vidhäftningsmekanismer kanske flera av limmen fäster initialt men släpper på längre sikt om du inte är tillräckligt noga med ytförberedelserna.

Plaster med låg ytenergi (LSE-plaster) är plaster som t ex polypropen och polyeten men det finns även föremål med mycket låg ytenergi som fluorerade plaster och silikoner. Polyolefiner och LSE-plaster tillhör en egen kategori eftersom du måste använda primer eller någon typ av koronabehandling. Alternativt kan du använda ett speciallim som är anpassat för att tränga in i plasten och skapa en bindning med polymeren i själva substratet.

Alla dessa variabler visar varför det inte finns något enkelt svar. Du måste vanligtvis testa och göra prototyper för att vara säker på att limmet kommer att fungera i din process. Ett bra första ställe att söka efter substratinformationen på sidorna Sammanfogning och montering på 3M.com, där det finns djupare och mera omfattande information inom området.

Ett annat förslag är att läsa våra tekniska datablad över limmen du är intresserad av. Där finns information om hur väl limmet fäster mot många olika typer av substrat. Databladen visar i huvudsak två saker: En siffra som visar styrka under belastning i antingen psi eller megapascal (för överlappande skjuvning) eller pounds per inch (för fläkning) och även information om när fogen släpper. Kohesion beskriver limmets eller häftämnets inre styrka. När du får ett kohesivt brott betyder det ett brott i själva fogen och att vidhäftningen mot de sammanfogade substraten är intakt även efter att fogen fått ett brott: Det var snarare limmet än fogen som gav upp. Adhesion beskriver kraften mellan olika material. Ett adhesionsbrott innebär att limmet släppt från ett av substraten. Det kan ge en uppskattning om vilket lim som skulle kunna vara lämpligt för det tänkta användningsområdet och vara värt att titta närmare på.

Det tredje alternativet, om du t ex funderar på att använda en viss typ av substrat eller undrar över om en tillsats kan migrera in i limmet, är att kontakta 3M. Våra ingenjörer kan studera vad som skulle kunna hända och utföra tester för att hjälpa dig att förstå vilka lim som är bäst lämpade för ditt användningsområde.