Ordlista

Kunskap är makt. Ta dig an livet med kunskapen om alla de termer som behövs för att ta hand om kroppen.

A - B

  • Anatomi

    Läran om organismers struktur och system och hur dessa system fungerar ihop.

  • Artros

    Det finns flera typer av artrit, bland annat artros, ledgångsreumatism och gikt. Ordet ”artrit” betyder från början ”ledinflammation”. Inflammation är en av kroppens naturliga reaktioner på sjukdomar eller skador och kan uttryckas i form av svullnad, smärta och stelhet.

  • Artros

    Artros orsakas av skador på leden och kan uppstå till följd av olika problem som infektioner, dålig hållning och andra ställningar (kobent eller hjulbent) eller felaktig eller överdriven belastning på leden. Om till exempel brosklagret plattas ut brukar röntgenbilder visa att ledhålan också plattats ut.

  • Artroskopi

    En process där man använder ett artroskop för att undersöka och operera insidan av en led.

  • Båtbensfraktur

    Båtbenet (eller os scaphoideum eller naviculare) är ett karpalben på den radiala sidan av handleden. Båtbensfrakturer uppstår ofta när en person faller och tar emot sig med handen. Frakturen brukar immobiliseras i 12 veckor med gipsning.

  • Benfraktur

    Inom medicin brukar termen fraktur hänvisa till ett benbrott som oftast orsakas av en extern kraft, som när du faller och tar emot dig med armen.

  • Benskada

    Den här termen gäller alla skador som påverkar ett bens struktur och som kan uppstå vid olyckor eller till följd av andra kraftiga slag.

  • Brosk

    En vattenfylld och mycket elastisk vävnad som fungerar som ett glidlager över ledytan.

  • Broskskador

    Slitage och skador på brosket i en led som kan leda till artros.


C - D

  • Cervikobrakialt syndrom

    Cervikobrakialt syndrom (som också kallas cervikal rizopati) är ett samlingsnamn på smärtsamma störningar i nackområdet där smärtan kan spridas till axeln och armen. Det finns flera olika orsaker till de här störningarna.

  • CTS

    Karpaltunnelsyndrom: Skador på medianusnerven i karpaltunneln inuti handleden.

  • Datortomografi

    (Förkortas DT eller CT) Den här datorassisterade röntgenproceduren är lämplig för att diagnosticera både skelett och mjukvävnader, men är inte lika effektiv för avbildning av mjukvävnader som magnetröntgen.

  • Diskbråck

    Ett diskbråck uppstår när det invändiga diskmaterialet tränger ut ur disken. Detta kan leda till irritationer eller tryck på disken. De flesta diskbråck leder till väldigt få symptom eller inga symptom.

  • Distal radiusfraktur (Colles fraktur)

    Ett distalbrott i strålbenet i handleden som ofta orsakas av fall.

  • Draglåda, främre och bakre

    De nedre delarna av benet kan dras framåt om det främre korsbandet skadas (detta kallas främre draglåda) eller tryckas bakåt om det bakre korsbandet (detta kallas bakre draglåda) skadas.


E - F

  • Fibula

    Vadbenet (fibula) och skenbenet (tibia) utgör tillsammans det nedre skaftet på benets nedre del. Den nedre änden av vadbenet utgör fotledens yttre del.

  • Förskjutningsosteotomi

    En operation av benen avsedd att korrigera förändringar i ledaxeln.

  • Fraktur

    Inom medicin brukar termen fraktur hänvisa till ett benbrott.

  • Fotled

    En term som oftast hänvisar till den övre fotleden. Tre ben utgör tillsammans den övre delen av fotleden. Fotledens yttre och inre ben (den nedre änden av vadbenet respektive skenbenet) utgör en fotledsskål som ser ut lite som en gaffel där fotbenet (talus) vilar.


G - H

  • Golfarmbåge, medial epykondylit, kastararmbåge

    Den här åkomman kallas ibland för medial epikondylit eller kastararmbåge och är mindre vanlig än tennisarmbåge. Golfarmbåge påverkar det mediala (ulnar) ledhuvudutskottet som sitter på motsatta sidan från den del som påverkas vid tennisarmbåge. (Se även Medial epikondylit)

  • Humerus

    Humerus är det medicinska namnet på överarmsbenet.

  • Hematom

    Ett hematom, en blödning, uppstår när vävnader skadas (till följd av en olycka eller operation) och gör att blod flödar in i den omgivande mjukvävnaden eller in i ledhålan. Spridningen av ett hematom brukar förhindras med första hjälpen-åtgärder som att kyla ner och lätt trycka på området och att hålla den berörda kroppsdelen i högläge.

  • Halskota

    Halskotan är namnet på de sju ryggkotorna mellan huvudet och bröstkotan.

  • Hälben

    Hälbenet är den bakersta fästpunkten för fotsulan.


I - J

  • Intervertebralled

    Varje kotbåge har fyra ledade delar som utgör intervertebrallederna. Dessa förbinder de övre och nedre lederna.

  • Justerbar säng

    Låter patienten välja en ryggställning där de kan lägga upp benen i vinkel.


K - L

  • Karpaltunnelsyndrom

    (Förkortas CTS) Skador på medianusnerven i karpaltunneln inuti handleden.

  • Kastararmbåge

    Den här åkomman kallas ibland för golfarmbåge eller medial epikondylit och är mer sällsynt jämfört med tennisarmbåge. Den påverkar det mediala (ulnar) ledhuvudutskottet som sitter på motsatta sidan från den del som påverkas vid tennisarmbåge. (Se Medial epikondylit)

  • Knämenisker

    Menisken är två halvmånformade diskar i fiberbrosk inuti ledhålan mellan lårbenets ändar och ledytan på skenbenet.
    De båda diskarna samspelar med brosklagren kring knäledens ben och fungerar som stötdämpare genom att byta form och position utifrån trycket på leden. Detta gör att trycket kan fördelas över största möjliga yta. Menisken omkretsar samtidigt lårbenets ledhuvud och förbinder dem till ytan på tibiaplatån.

  • Knäskål

    Förstärker hävstångseffekten från lårets främre muskler (quadriceps) och aktiveras över knät till vadbenet när knät sträcks ut.

  • Korsband

    Man brukar skilja mellan det främre och det bakre korsbandet, men båda stabiliserar knät genom att de förhindrar att tibiaplatån glider framåt eller bakåt.

  • Kotartärssyndrom

    Kotartären (arteria vertebralis) är en av grenarna i nyckelartären (subclavia) som förser hjärnan med blod och som löper genom de tvärgående kanalerna i ryggkotorna på vänster och höger sida av halskotan. Du kan känna yrsel eller att det ringer i öronen om kanalen smalnar (till exempel vid artros) och utsätter kotartären för tryck.

  • Ländkotpelare

    Ländkotpelaren består av fem ländryggkotor och gör att överkroppen kan böjas, sträckas, röras från sida och vridas (en aning) runt kroppens egen axel. Det finns ett flertal problem som kan uppstå till följd av olika degenererande förändringar av ländkotpelaren. De här förändringarna kan bland annat vara artros i kotlederna eller skador på mellankotskivorna.

  • Ländrygg

    Spinalkanalen i den nedre delen av ryggen.

  • Ländryggsischias

    Smärtsamma irritationer i ryggmärgs- och ischiasnerven och spänningar i ryggmusklerna som ofta sprids utåt till stjärten och låren.

  • Lateral epikondylit

    Tennisarmbåge (lateral epikondylit) är en inflammatorisk eller försämrande förändring av det laterala (radiala) ledhuvudutskottet (epicondylus radialis) som uppstår vid överbelastning av leden. Behandlingen brukar inledas med konserverande terapi och om smärtan blir konstant kan det krävas operation. (Se Lateral epikondylit)

  • Laterala ledband

    Ett samlingsnamn på de laterala ledbanden i de övre delarna av fotleden. De yttre ledbanden förbinder den laterala fotleden (malleolus) med hälbenet (calcaneus) och fotbenet (talus) och är därmed viktiga för fotledens stabilitet.

  • Lateralt kollateralligament

    Stabiliserar knät på den yttre (laterala) sidan av knäleden.

  • Lateralt ledhuvudutskott

    Det laterala ledhuvudutskottet (epikondyl) på överarmsbenet är ett litet, tubformat utskott som är en aning böjt framåt och är en fästpunkt för armbågsledens radiala kollateralligament. (se även Tennisarmbåge)

  • Ledbandssystem

    En term som används av sjukvårdspersonal för hela systemet av ledband som de laterala ledbanden, som hänvisar till vad som faktiskt är ett system bestående av tre enskilda ledband på fotledens utsida och som fungerar som en enhet.

  • Ledhåla

    Benen i en led är täckta av ett lager med brosk som inte syns på röntgenbilder. Det syns istället som ett avstånd mellan benen och det här avståndet brukar minska vid artros.

  • Ledstöd eller skena

    Ska helst bestå av ett elastiskt material som kan formas efter en viss kroppsdel och applicera ett skonsamt tryck. Ledstöd kan förstärka den proprioceptiva effekten, djupkänslan, och därmed förbättra den finmotoriska styrningen av leden.

  • Ledvätska

    Ledvätskan (synovialvätska) produceras i ledkapselns inre membran. Vätskan förser brosket med näring och fungerar som ett smörjmedel som minskar friktionerna inuti leden.


M - N

  • Magnetisk resonanstomografi

    (Förkortas MRI) Magnetisk resonanstomografi, eller magnetröntgen, passar för att diagnosticera skador och förändringar i mjukvävnaderna (som skador på korsbanden i knät) och mellankotskivorna och kan till skillnad från datortomografi utföras utan att behöva utsätta patienten för röntgenstrålning.

  • Medial epikondylit

    Den här åkomman kallas ibland för kastar- eller golfarmbåge och är mer sällsynt jämfört med tennisarmbåge. Den påverkar det mediala (ulnar) ledhuvudutskottet som sitter på motsatta sidan från den del som påverkas vid tennisarmbåge. (Se Golfarmbåge)

  • Medialt kollateralligament

    Stabiliserar knät på den inre (mediala) sidan av knäleden.

  • Medialt ledhuvudutskott

    Det mediala ledhuvudutskottet (epikondyl) på överarmsbenet är större och mer framträdande än det laterala ledhuvudutskottet och är riktat en aning bakåt. Det är en fästpunkt för armbågsledens ulnarkollateralligament. (Se Golfarmbåge)

  • Medianusnerv

    Medianusnerven (nervus medianus) löper genom karpaltunneln i handleden och innerverar tummen, pekfingret, långfingret och ringfingrarna.

  • Mellankotskiva

    En mellankotskiva är en ringformad disk som består av fiberbrosk och har en geléartad kärna. De här diskarna utgör elastiska kopplingar mellan ryggkotorna så att de enskilda kotorna kan röra sig. Diskarna fungerar både som ryggradens leder och stötdämpare. Människans upprätta gång innebär enorma påfrestningar på mellankotskivorna.

  • Meniskskada

    Menisken är en gummiartad C-formad disk som fungerar som knäts stötdämpare. Varje knä har två menisker, en mot knäts yttre sida och en mot knäts inre sida. Meniskerna håller knät stadigt genom att balansera vikten över knät. En skadad menisk kan göra att knät inte fungerar som det ska.

  • Minimalinvasiv kirurgi

    En kirurgisk teknik som gör så lite skada som möjligt på de berörda vävnaderna. Minimalinvasiva behandlingar utförs genom att man först gör ett mycket litet snitt och därefter för in ett endoskop eller artroskop som sedan används för själva operationen.

  • MRI

    En förkortning för magnetisk resonanstomografi.

  • Nervus medianus

    Medianusnerven (nervus medianus) löper genom karpaltunneln i handleden och innerverar tummen, pekfingret, långfingret och ringfingrarna.


O - P

  • Olycklig triad

    En skada på knät som leder till slitningar i det främre korsbandet, den mediala menisken och det mediala kollateralligamentet.

  • Ortos, skena

    Externa stabiliserande anordningar med stela eller halvstela delar som i vissa fall kan justeras för att möjliggöra olika rörelser (exempelvis för knästöd).

  • Patellaluxation

    Patellaluxation uppstår när knäskålen (patella) förskjuts från den rätta positionen när benet böjs eller sträcks ut. I de flesta fall förskjuts knäskålen för långt mot benets utsida, men för vissa kan knäskålen förskjutas mot benets insida.

  • Patellofemoralt smärtsyndrom

    Smärta runt knäskålen som kan bero på flera olika problem.

  • Plantar fasciit

    Plantar fasciit, eller hälsporre, är den vanligaste orsaken till smärta i hälen. Plantar fascia, eller plantarsenan, är namnet på det platta band (ledband) som förbinder hälbenet till tårna. Den ger stöd åt fotvalvet. Om du överanstränger fotens plantarsena kan den försvagas, svullna och bli irriterad (inflammerad). Då kommer det att göra ont i hälen eller undersidan av foten när du står och går.

  • Proprioception

    Stimulering av nervreceptorerna genom sträckning eller tryck. Syftet med proprioception är att stimulera en dynamisk, reflexliknande reaktion i muskulaturen som stabiliserar och förbättrar finmotoriken i leden. Externa stabiliseringsanordningar, som tejp, ledstöd eller ortoser, har en proprioceptiv funktion.


Q - R

  • Radius

    Strålbenet (radius) bildar tillsammans med armbågsbenet (ulna) underarmens skaft.

  • Rehabilitering

    Alla åtgärder som vidtas för att hjälpa en patient återhämta sig och återanpassas till sitt normala liv (och yrke) (medicinsk rehabilitering, arbetsterapi och social återanpassning).

  • Röntgen

    En metod för att avbilda människokroppen med röntgenstrålning. Tekniken passar utmärkt för att undersöka kroppens benstruktur men mjukvävnader syns endast svagt eller inte alls. Mjukvävnader ses bäst med datortomografi eller magnetröntgen.

  • Ryggkota

    Ryggkotorna är de beniga strukturerna i ryggraden som är förbundna genom mellankotskivorna och på så sätt bildar elastiska leder. Den bakre delen av varje ryggkota utgörs av en kotbåge som omger ryggmärgen. Alla kotbågarna bildar tillsammans spinalkanalen.

  • Ryggmärg

    Ryggmärgen är den del av det centrala nervsystemet som löper genom spinalkanalen från hjärnan ner till ländryggens övre del. Ryggmärgen har en viktig funktion eftersom den överför signaler mellan hjärnan och kroppen.

  • Ryggskott

    Smärta i ländryggen.


S - T

  • Sakroiliakalled

    Denna led bildar övergången mellan ryggraden och bäckenets båda sidor. Sakroiliakalleden bär överkroppens vikt och tryck och detta gör att leden lätt kan skadas.

  • Scaphoideumfraktur

    Båtbenet (eller os scaphoideum eller naviculare) är ett karpalben på den radiala sidan av handleden. Båtbensfrakturer uppstår ofta när en person faller och tar emot sig med handen. Frakturen brukar immobiliseras i 12 veckor med gipsning.

  • Senskida

    En senskida är en vätskefylld hylsa som omger en sena. Likt slemsäckarna har senskidorna en skyddsfunktion och gör det möjligt för senorna att glida.

  • Sjukgymnastik, fysioterapi

    En samlingsterm för alla typer av rehabiliteringsbehandlingar, som aktiv/passiv terapi, lymfdränage, massage, vattenterapi och alla former av rörelseterapi.

  • Skenben, tibia

    Skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula) utgör tillsammans det nedre skaftet på benets nedre del. Den nedre änden av skenbenet utgör fotledens inre del.

  • Spondylartrit

    Artrit i intervertebrallederna i ryggraden.

  • Stötvågsbehandling

    Stötvågsbehandling användes till en början för att sönderdela njurstenar och anpassades med tiden till ortopedisk användning. Under behandlingen utstrålas korta pulser av starka ljudvågor som förbättrar blodflödet och stimulerar ämnesomsättningen och på så sätt lindrar smärta.

  • Strålbenshuvud

    Änddelen av strålbenet (radius), strålbenshuvudet, är fäst till armbågsbenet (ulna) med ett ringformat ledband och gör att underarmen kan vridas utåt och inåt.

  • Stukning

    En stukning är en sträckningsskada i en led och drabbar oftast fotleden och fingerlederna. En förskjutning kan leda till delvis eller helt sönderslitna ledband. Konserverande och funktionell behandling brukar vara tillräckligt och effektivt.

  • Synovialis

    Det inre lagret i ledkapseln, kallas också för ledhinnan, som producerar och tar upp ledvätska.

  • Synovialmembran

    Det inre lagret i ledkapseln, kallas också för ledhinnan, som producerar och tar upp ledvätska.

  • Synovialvätska

    Ledvätskan (synovialvätska) produceras i ledkapselns inre membran. Vätskan förser brosket med näring och fungerar som ett smörjmedel som minskar friktionerna inuti leden.

  • Tendinit

    Tendinit, eller seninflammation, är en inflammation eller irritation i en sena. Senorna är de tjocka band som fäster musklerna på benen. Tendinit orsakas främst av upprepade, små slag på ett visst område eller av plötsliga allvarliga skador.

  • Tennisarmbåge

    Tennisarmbåge (lateral epikondylit) är en inflammatorisk eller försämrande förändring av det laterala (radiala) ledhuvudutskottet (epicondylus radialis) som uppstår vid överbelastning av leden när vi arbetar eller idrottar. Behandlingen brukar inledas med konserverande terapi och om smärtan blir konstant kan det krävas operation. (Se Lateral epikondylit)

  • Tenosynovit

    Främst en icke-bakteriell inflammation i en sena och/eller en senskida.

  • Tibia

    Skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula) utgör tillsammans det nedre skaftet på benets nedre del. Fotledens inre del utgörs av den nedre änden av skenbenet.

  • Tibiaplatå

    Tibiaplatån, med andra ord den platta änden av skenbenet närmast överkroppen, har två ledytor (den inre/mediala ytan och den yttre/laterala ytan) som vidrör lårbenet. De två korsbanden är fästa i mitten av tibiaplatån.

  • Tidig funktionsbehandling

    Den här termen beskriver en modern form av skaderehabilitering som kan utföras med eller utan operation. Målet med funktionsbehandlingen är att börja röra på den skadade extremiteten eller leden i ett tidigt skede i rehabiliteringen för att undvika komplikationer som försvagade muskler, stela leder, blodproppar och liknande. Stödprodukter är ett av verktygen som används inom funktionsbehandlingar.


U - V

  • Ulna

    Armbågsbenet (ulna) bildar tillsammans med strålbenet (radius) underarmens skaft.

  • Ultraljudsbehandling

    De vibrationer som skapas av ultraljuden genererar värme i kroppen. De termiska och mekaniska effekterna av ultraljud kan förbättra blodflödet i ett område.


W - X

  • Whiplash

    En whiplash-skada, eller pisksnärtskada eller stukad nacke, är en typ av nackskada. Symptomen uppstår efter en skada på nacken där intervertebrallederna (mellan ryggkotorna), diskarna, ledbanden, halsmusklerna och nervrötterna skadas.


Å-Ö

  • Åderbråck

    Åderbråck är vridna, förstorade blodkärl nära hudytan. De brukar förekomma främst på benen och fotlederna.

  • Ödem

    Ödem är det medicinska namnet på svullnader. De är en av kroppens svar på skador eller inflammationer. Ödem kan påverka endast ett litet område eller hela kroppen.

  • Överarmsben

    Medicinskt namn: Humerus.


Andra 3M-webbplatser
bCom
Följ FUTURO™ Brand:
FUTURO är ett varumärke som tillhör 3M.
Ändra ort
Sverige - svenska